Mars 2018
Som skogsägare med ett certifierat skogsbruk bidrar du till att öka trovärdigheten kring det svenska skogsbruket när det gäller att bevara den biologiska mångfalden.
– För många är kanske detta ett motiv som överskuggar de två andra standardkraven; sociala aspekter och arbetsvillkor, samt det ekonomiska ansvaret för ett bärkraftigt skogsbruk, säger Thomas Höijer, skogsbruksutvecklare på Sydved.
Värdefulla skogsprodukter
Med det ekonomiska ansvaret menas att man är aktiv i sin skogsskötsel och avverkning, för att på det sättet bidra till välfärden med värdefulla skogsprodukter och en långsiktig lönsamhet för skogsägaren själv.
– Sydveds paraply för certifiering ökar med mellan 150 och 200 skogsägare per år. De flesta är naturligt intresserade av att bedriva ett hållbart och miljöanpassat skogsbruk, medan andra i första hand ser det ekonomiska värdet i de premieringar som finns på vissa sortiment, konstaterar Thomas Höijer.
Stor europamarknad
Ett ytterligare skäl till att certifiera sin fastighet är att produkterna som förädlas till papper och sågade varor har en marknad, ofta ute i Europa, där kunderna i många fall kräver att ursprunget kommer från en kvalitetssäkrad källa.
Där spelar certifieringen en viktig roll eftersom den är omgärdad med tredjepartsrevision. Skogen och skogsskötseln, entreprenörer som avverkar skogen, köpande företag som säljer rundvirket vidare och alla efterföljande led revideras.
– Allt fler intressenter har synpunkter på det svenska skogsbruket; organisationer, myndigheter med flera. Och ju fler som certifierar sitt skogsbruk, desto större möjlighet har vi att visa att vi aktivt tar ställning för ett långsiktigt uthålligt och miljöanpassat skogsbruk, menar Thomas Höijer.
Ökade volymer behövs!
Inom skogsbranschen är de flesta övertygade om att certifieringen av skogsbruk har kommit för att stanna. I framtiden kan det bli svårt att sälja produkter från skogar som inte är certifierade. Idag har vi FSC® och PEFC™ som många skogsägare känner till, men det är inte osannolikt att det kommer nya system för att kvalitetssäkra skogsbruk och skogsmark.
– Det man kan konstatera är att det inom svensk skogsindustri finns ett önskemål om att få in ökade volymer certifierat virke. Ska Sverige i framtiden fortsatt vara en av de världsledande producenterna av en klimatsmart råvara som skog, är du som skogsägare den viktigaste länken i kedjan, avslutar Thomas Höijer.
Exempel på hur en certifierad skogsägare anpassar sitt skogsbrukande
Naturvärdesträd får inte avverkas
Man lämnar alltid alla så kallade naturvärdesträd vid avverkning. I vissa fall kan de vara så många, lokalt på en avverkning, att de behöver gallras för att kunna bli grövre och utveckla framtida naturvärden (gäller framförallt sälgar och rönnar).
I undantagsfall kan det finnas säkerhetsmässiga skäl till att avverka enstaka naturvärdesträd, exempelvis vid vägkanter och kraftledningskanter.
Om man tvingas avverka naturvärdesträd ska de alltid lämnas kvar i skogen, i anslutning till stubben. Huvudregeln är att de är fridlysta i ett certifierat skogsbruk.
Exempel på naturvärdesträd: Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind (över 7 cm i brösthöjd), träd med risbon och med tydliga kulturspår samt särskilt grova eller gamla barr- och lövträd.
Träd och buskar
Vid röjning och avverkning ska alla ursprungliga träd och buskarter finnas kvar efter åtgärden. Arter som är ekologiskt särskilt värdefulla är sälg, hassel, rönn samt övriga bärande buskar (arter som har frukter eller bär av något slag).
Skapa högstubbar
Vid gallring av bestånd där medeldiametern är minst 15 cm (grövre gallring) ska minst tre högstubbar skapas per hektar. De ska tillskapas av de vanligt förekommande trädslagen som finns i beståndet och väljs bland de grövre stammarna. Även vid föryngringsavverkning ska minst tre högstubbar skapas per hektar.
Läs också
