Därför blev avverkningsanmälningar på nätet kontroversiellt

Ulveseminar på Norsk Skogmuseum 19. september
13. september 2019
Skognæringa: Utbedring av jernbanenettet kan ta bort hundrevis av lastebiler fra veiene hver dag
13. september 2019

Därför blev avverkningsanmälningar på nätet kontroversiellt

Skogsstyrelsens publicering av avverkningsanmälningar på nätet har provocerat stora delar av Skogsägarsverige. Varför, och hur började det egentligen? Här är del 1 i historien som aldrig har berättats.

För snart tio år sedan börjar ett antal privatpersoner titta på en teknisk lösning för att göra avverkningsanmälningar lättillgängliga och enkelt sökbara på nätet. Vem eller vilka som kläcker idén har Skogsaktuellt inte lyckats utröna, men utifrån personer i miljörörelsen som i pratat med och det som finns publicerat på nätet, så har vi i alla fall kunnat urskilja en av de personer som tycks ha haft en central roll i utvecklingsprocessen.

Rebecka Le Moine

Runt år 2012 tar miljöengagerade Rebecka Le Moine från Östergötland initiativet till att bilda ett nätverk av folk med engagemang för att skydda skog. De engagerar sig i att sprida information om avverkningar, deltar i möten och granskar de avverkningsanmälningar som de lyckades få tillgång till.

Men att få tillgång till avverkningsanmälningar i pappersformat är svårare än de trott och Skogsstyrelsen vill på ha betalt för arbetet med att fram avverkningsanmälningarna eftersom de begär ut väldigt stora antal avverkningsanmälningar.

Får hjälp av brodern

Rebecka Le Moine berättar om försöken att få tillgång till avverkningsanmälningar för sin bror Pierre, som jobbar som programmerare. Han börjar titta på en nätbaserad lösning för att enkelt och överskådligt presentera informationen om avverkningsanmälningar.

Någon gång 2015 presenterar Rebecka och Pierre

Skog.luben.se, som är en funktionell plattform för att se var det finns skogar med nyckelbiotoper, samt var det finns avverkningsanmälda skogar.

Deras främsta och uttalade syfte med Skog.luben.se är att hinna ut och inventera avverkningsanmälda bestånd innan avverkning, för att på så sätt upptäcka områden man anser vara skyddsvärda och försöka stoppa avverkningen.

Skog.luben.se gör succé

Intresset för Skog.luben.se blir omedelbart stort i miljörörelsen.

– Vi har haft nytta av hemsidan på många olika sätt, folk har kunnat hålla koll på vad som händer runt omkring i länet, vilket förut har krävt lite djupare kunskap om datan. Nu kan man till exempel hålla koll på sin hemtrakt och granska avverkningar som ser intressanta ut. Det har vi gjort flera gånger, och det har lett till att områden har fått skydd, i form av biotopskydd, samt att skogar som skulle avverkas har blivit klassade som nyckelbiotoper. Då ska de inte huggas ned om skogsägaren är FSC-certifierad, säger Rebecka Le Moine i en intervju i nättidningen Natursidan 2015.

Uttalat syfte

På Natursidans fråga om hur hon rekommenderar att man använder Skog.luben.se svarar Rebecka Le Moine så här:

– Jag tycker att verktyget lämpar sig jättebra för olika naturorganisationer som är måna om skogen och vill få en överblick om vilken skog som planeras att huggas. (…) Kan man rapportera en artlista tillsammans med en beskrivning samt foton över området så har Skogsstyrelsen mer att grunda sitt beslut på, vilket kan resultera i att skogen får stå kvar, säger Rebecka Le Moine som idag är 29 år gammal och riksdagsledamot för miljöpartiet sedan valet 2018.

Liknande sajt lanseras

I samma veva som Skog.luben.se startar så sjösätts även sajten

Avverkningskoll.se som har liknande uppbyggnad och med samma syfte.

Men vare sig Skog.luben.se eller Avverkningskoll.se är först med att offentliggöra avverkningsanmälningar, men sajternas grundare och miljörörelsen lyckas helt ändra skogsbranschens syn på publiceringen av avverkningsanmälningar.

I del 2 berättar vi hur det hela började – en del av historien som skogsindustrin är högst delaktig i.