“Det behövs prejudicerande domar”

Nu startar rättegången om skogsbranden
2. august 2019
«Mangel på empiri om formuesskatten»
5. august 2019

“Det behövs prejudicerande domar”

omstolen gav en markägare i Roslagen rätt till full ersättning då en avverkning stoppades på grund av artskydd. Nu överklagar Skogsstyrelsen domen. För SKOGEN förklarar de varför.

Det var 2017 som skogsägaren fick nej till en planerad avverkning på 17 hektar. Som orsak uppgav Skogsstyrelsen att det fanns en större spelplats för tjäder i området.

Annons

Skogsägare ansåg avverkningsstoppet borde ge rätt till ersättning och vände sig till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för att få saken prövad. Tidigare i somras kom domslutet som ger markägaren rätt till en ersättning på tre miljoner kronor.

Nu väljer Skogsstyrelsen att genom Kammarkollegiet överklaga till högre instans.

Varför, undrade SKOGEN och ställde några frågor till Eleonora Dufva, chef för Skogsstyrelsens rättsenhet. Men påpekar hon, svaren kan endast bli övergripande, eftersom de aktuella rättsprocesserna fortfarande pågår.

Vilka är era invändningar mot artskyddsdomen?

– Den här frågan har inte prövats i domstol tidigare. Lagstiftningen är otydlig och Skogsstyrelsen kan inte reda ut frågan själv. Då återstår att få ett avgörande i domstol för att få vägledning. Det är endast överrättsavgöranden som är prejudikatbildande, därför går det inte alltid att nöja sig med en underrättsdom.

En skriande punkt brukar vara frågan om pågående markanvändning. Här slår mark- och miljödomstolen fast att det handlar om just detta. Varför nöjer sig inte Skogsstyrelsen med detta besked?

– Det inlämnade överklagandet kommer att kompletteras av Kammarkollegiet. Hur argumentationen kommer att drivas i de bägge målen kan vi därför inte svara på eftersom Skogsstyrelsen inte kan föregripa rättsprocesserna, där kammarkollegiet för statens talan. Här gäller dessutom samma svar som på föregående fråga.

Anser ni att det finns någon skillnad mellan statens plikt att betala intrångsersättning vid skydd av höga naturvärden ( exempelvis fjällnära skog) och artskydd ) exempelvis tjäderspel)?

– De aktuella domarna avser olika slags beslut. Därför behöver processerna föras parallellt eftersom det saknas rättspraxis i de frågor som respektive mål gäller.

Tror ni att domslut i rättsprocessen kring fjällnära skogar kan påverka artskyddsdomen eller vice versa?

– Skogsstyrelsen kan inte spekulera i detta. Domstolarna ges genom grundlagen en självständig ställning. Ingen får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. De är oberoende i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter. Rent generellt kan sägas att Europadomstolen oftast påpekar att deras avgöranden är så kallade in casu avgöranden, vilket innebär att man måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet. Av dessa orsaker kan man inte kan dra några säkra slutsatser på förhand innan de aktuella frågorna prövas och avgörs av domstol.