Dyr klimatnytta att låta skogen stå

Odel er ikke synonymt med adel
22. mai 2018
Lovende i rypefjellet
25. mai 2018

Dyr klimatnytta att låta skogen stå

Att öka skogens omloppstid är bra för klimatet eftersom skog binder kol i mark och träd. Men det är ett dyrt sätt att binda kol - för skogsägaren.

Forskare från SLU, Skogforsk och Linnéuniversitet har räknat på hur omloppstidens längd påverkar skogsbrukets totala kolbalans – både genom att kol lagras i skogen och genom att förändringar i skogens medeltillväxt avgör hur mycket virke som kan avverkas för att ersätta fossilbaserade material och energislag.

Beräkningen visar också hur mycket denna potentiella klimatnytta kostar skogsägaren.

Förlängda omloppstider ger bättre kolbalans

I dagens skogsbruk brukar man säga att det är optimalt att skörda skogen när medeltillväxten är som störst. Forskarna har därför, när de beräknat klimatnyttan, utgått från den ekonomiskt optimala tidpunkten för slutavverkning och beräknat hur mycket nuvärdet sjunker vid 10,20 och 30 års förlängning av omloppstiden.

Resultatet visar att förlängda omloppstider ger en totalt sett förbättrad kolbalans. Men det kostar att förbättra kolbalansen på det här sättet. Kostnaden per ton kol man binder i skogen är 93-96 euro och det kan jämföras med priserna på kol i utsläppsrätter som inom EU ligger på runt 40 euro per ton.

Engångseffekt

Det är endast med 10 års förlängd omloppstid på svaga granmarker som kostnaden för att bilda kol är lägre än priset för utsläppsrätter. Dyrast är det att förlänga omloppstiden hos tall på bördiga mark med 30 år.

Forskarna påpekar också att det är viktigt att förstå att den förbättrade kolbalans man uppnår genom att öka kolförrådet är en engångseffekt som inte går att upprepa. Den förlorade tillväxten består dock så ju fler förlängda omloppstider desto sämre blir den långsiktiga kolbalansen för detta alternativ.