Korslaminerat trä och limträbalkar fortsätter att ta marknadsandelar in byggsektorn. En av anledningarna är en ökad miljömedvetenhet bland både entreprenörer och husköpare. Foto: Sören Håkanlind/Svenskt Trä
När det gäller limträ bör man för tydlighetens skull skilja på limträbalkar och pelare och så kallat korslaminerat trä (CLT/KL-trä). Produkterna har olika användningsområden och tillverkas på olika sätt av olika aktörer, men båda har blivit mycket populära som ett klimatsmart byggmaterial i en tid då behovet efter nya bostäder är stort.
En av de som ökar sin produktion av KL-trä är Södra, som tagit beslut om att bygga ytterligare en produktionslinje vid sågverket i Värö.
Jörgen Hermansson, chef för Södra Building Systems, ser KL-trätillverkningen som ett ytterligare steg i förädlingen av skogsråvara. Foto: Södra
Växande marknad
– Vi ser att det är en växande marknad som drivs både av behovet av en klimatomställning och av ett ökat behov av bostäder till följd av en befolkningsökning och en stadig urbanisering, säger Jörgen Hermansson, chef för Södra Building Systems till Skogsaktuellt och fortsätter:
– Vi ser också att vi kan bidra med en produktivitetsökning inom byggnadsindustrin med industriell tillverkning och i framtiden även prefabricering av byggelement.
Inledningsvis satsar Södra på den inhemska marknaden, men inom en femårsperiod ser han också goda möjligheter till export.
– Vi har starka positioner i andra marknader redan nu och de har vi för avsikt att utveckla, säger han.
Flera fördelar
När det gäller konkurrenskraft ser han flera fördelar hos Södra som aktör.
– Vi har väldigt goda förutsättningar att ta en ledande position i norden baserat på att vi har nordens största granproduktion, en stor råvarubas från ett hållbart skogsbruk och effektiva industrianläggningar där vi får ut synergier med sågverk och massabruk, säger Jörgen.
Han ser ingen konkurrens mellan koncernens industrier utan det handlar helt enkelt om vidareförädling.
– Vi ökar inte uttaget ur skogen eller förbrukningen av sågtimmer utan det vi gör är att vi tar de sågade trävaror vi har och vidareförädlar de ytterligare, så att förädlingsvärdet stannar i Sverige och skapar fler jobb i landet, säger Jörgen.
Globala trender
Globalt sett så är Stora Enso en ledande tillverkare av KL-trä, och tidigare i år driftsattes en ny produktionslinje vid Gruvösågen i värmländska Grums.
– Vi ser ett stort intresse för KL-trä från kommuner, arkitekter, utvecklare och entreprenörer. Vi har pågående projekt där vi tillsammans med entreprenören jobbar aktivt med erfarenhetsåterföring för att utveckla våra produkter. Dessutom jobbar vi mycket utifrån ett logistikperspektiv för att byggprocessen ska kunna bli ännu snabbare och smidigare för entreprenören, berättar Jessika Szyber, affärsutvecklingschef på Stora Enso och fortsätter:
– För nya projekt ser vi en ökad efterfrågan, och för bolaget i stort så är KL-trätillverkningen ett sätt att möta några av de globala trender som råder just nu med bland annat ökad miljömedvetenhet och urbanisering.
Olika transportlösningar
Hon lyfter fram Växjö som ett bra exempel där man verkligen satsar hårt på träbyggande.
– Där behöver entreprenörer snarare försvara varför man inte ska bygga i trä istället för tvärtom, säger Jessika.
Byggelementen i KL-trä som tillverkas i Gruvön går till viss del också ut på den brittiska marknaden.
– Vi jobbar på en global marknad och från våra andra två produktionslinjer med KL-trä i Österrike från vilka vi levererat över hela världen. Ur ett logistikperspektiv skulle Gruvön främst kunna förse norra Europa, men även Storbritannien som marknad. Infrastrukturen vid Gruvön är redan väl utbyggd tack vare sågverket och det finns flera olika translösningar med tåg, lastbil och båt.
Hur ser du på konkurrenskraften för svenskt KL-trä?
– I Sverige har vi ett mycket hållbart skogsbruk vilket Stora Enso sätter ett högt värde på. Det i sin tur ger en bra råvara till våra KL-träprodukter som är både PEFC- och FSC-certifierade vilket även ger en god spårbarhet. Från Gruvöns sågverk har vi enbart svenskt trä.
Den inhemska konkurrensen utgörs enligt Jessika främst av stål och betong.
– I dagsläget tror jag vi är uppe på tolv procent av alla nybyggda bostäder där någon form av träteknik är stommaterialet resterande är stål och betong. Vi ser att marknadsandelarna ska vi ta från de ändliga materialen som på sikt ändå måste fasas ut, berättar hon.
Jobb i Glesbygd
Som det ser ut i dag finns det enligt Jessika goda möjligheter att ta de marknadsandelarna.
– Det finns goda förutsättningar både utifrån entreprenörers materialval, ur ett logistikperspektiv där KL-trä är lättare att transportera och även ur ett livscykelperspektiv där man ser till återvinning och återbruk.
Jessika refererar till en studie av Professor emeritus Staffan Brege vid Linköpingsuniversitet, som visar att det finns färdig och planerad produktionskapacitet i Sverige för att det skulle vara möjligt att år 2025 bygga hälften av alla nybyggnationer av bostäder med någon form av träteknik.
Förutom att skapa ett miljövänligt byggmaterial så skapar KL-trätillverkningen också nya jobb i glesbygd, inte bara i Grums utan exempelvis också i Långshyttan i Dalarna där Setra satsar på ett träindustricentrum för tillverkning av både limträbalk och KL-trä i stålkoncernen Outokumpus gamla lokaler.
