Naturvård och skogsproduktion kan samsas till lägre kostnad

Bonde i retten for å ha ødelagt fuglereir ingen har sett
4. september 2018
– Det er veldig dumt å jakte, og så måtte kaste verdifullt kjøt
5. september 2018

Naturvård och skogsproduktion kan samsas till lägre kostnad

Med en ny metod skulle markägare kunna göra betydligt större avsättningar till naturvården utan stora kostnader. Det framgår av en studie som Skogssällskapet finansierat. Metoden skulle också kunna underlätta dialogen mellan skogsägare och myndigheter när skog ska skyddas, tror Dennis Jonason, forskaren bakom studien. – Ofta styr myndigheterna var skog ska skyddas. Här kan man kombinera det myndigheterna vill med markägarens önskemål när det gäller de ekonomiska aspekterna.

Dennis Jonason, Stockholms universitet, har tagit fram ett verktyg som kan göra naturvården mer kostnadseffektiv. Metoden kallas “systematisk bevarandeplanering” och gör det möjligt att simulera var i landskapet som skydd av natur både gör bäst biologiska nytta – och är mest kostnadseffektiv.

Med hjälp av digitalt kartmaterial och information från laserscanning har Boxholms Skogar AB:s innehav på 37 000 hektar studerats. Genom att kombinera uppgifter om var i landskapet höga naturvärden kan finnas, med uppgifter om markens bördighet, avstånd till bilväg och andra faktorer som påverkar lönsamheten i avverkning, fick man fram en så kallad “heat map” med prioriterade områden. Resultatet visar att Boxholms Skogar AB, som är certifierade och hittills avsatt cirka fem procent av sitt innehav till naturvårdsändamål, skulle kunna göra betydligt större avsättningar utan stora kostnader.

– Genom att identifiera de områden som har höga biologiska värden och som inte kostar så mycket att bevara skulle markägaren kunna skydda ytterligare fem procent utan att det kostar nästan någonting. Simuleringen gjorde att vi hittade biologiska värdekärnor som markägaren skulle kunna gå back på att avverka, säger Dennis Jonason.

Dennis Jonason tror också att möjligheterna att skapa mer sammanhängande hänsynsområden ökar när biologisk och ekonomisk information kombineras.

– Det skulle öka värdet av naturvårdande insatser utan att kostnaderna skulle behöva öka för markägaren.