Skogsägare allt mer intresserade av alternativa avverkningsmetoder – kan bokskogar bli något för ett varmare Finland?

Etablerer ny tømmeraktør, mister styreplass i Skogeierforbundet
24. mai 2019
Nye rovdyrtall: Økning av jerv og bjørn i Norge
24. mai 2019

Skogsägare allt mer intresserade av alternativa avverkningsmetoder – kan bokskogar bli något för ett varmare Finland?

Skogen är mycket viktig både för Finlands ekonomi och för att motarbeta klimatförändringen. Den är en förnyelsebar resurs och en viktig del av klimat- och miljöfrågorna som avlöser varandra.

– Jag upplever att det har förts ganska lite diskussioner bland skogsägare med tanke på regeringsbildningen. En viss oro över förändringar finns det kanske men få verkar fundera hemskt mycket på det, säger Henrik Mattsson, skogskundsansvarig för UPM i Åboland.

– Skogsindustrin mår nog bra med tanke på vilka investeringsbeslut som har gjorts nu och var det har investerats under de senaste åren. Det pekar uppåt och ser bra ut för tillfället, konstaterar han.

Enligt Mattsson har skogsägarna blivit allt kunnigare. De yngre skogsägarna är intresserade och mer engagerade i hur resursen används.

– Man märker att skogsägare inte alls är lika intresserade av kalytor och kastar snabbt fram frågan om det finns andra alternativ. Det finns det ju så klart alltid men vad som är mest ekonomiskt lönsamt är inte alltid så självklart, och världen förändras ju hela tiden.

Vid Söderlångvik gård på Kimitoön har man nyligen fredat 200 hektar skog.

– Vi strävar efter ett mångsidigt skogsbruk. Det innebär fredningar, blandskogar och mångsidiga avverkningsmetoder. När möjlighet finns försöker vi få in flera träslag vid återplantering så att vi sprider ut riskerna, säger Siv Vesterlund-Karlsson, skogsansvarig vid Söderlångvik gård.

90% av skogen PEFC-certifierad – men vad är det värt?

Skogsbruket är en viktig punkt i årets regeringsförhandlingar både när det gäller ekonomi, klimatförändringen och inte minst för biodiversiteten.

Det finns samtidigt olika åsikter om vad som är ett hållbart skogsbruk. Ett faktum som SLC, svenska lantbruksproducenternas centralförbund i Finland, gärna lyfter fram är att Finland har 17,8 miljoner hektar PEFC-certifierad skog. I jämförelse har Tyskland mindre än hälften så mycket, 7,4 miljoner hektar.

Det betyder att nästan all skogsmark som lämpar sig för virkesproduktion, knappt 90%, är PEFC-certifierad i Finland. Agronomie- och forstdoktor Panu Kunttu jobbar som skogsexpert vid WWF och han ger inte mycket för certifieringen.

– Enligt mig och WWF är PEFC-certifieringen värdelös, det är industrin som har hittat på en märkning för att se grönare ut, säger han.

PEFC står för Programme for the Endorsement of Forest Certification. Syftet med märkningen, enligt industrin, är att man ska utveckla en ekonomiskt uthållig och värdefull skogsproduktion samtidigt som kulturmiljö och sociala och estetiska värden värnas.

Kunttu anser att den alternativa FSC-märkningen som har tydligare, och bättre regler borde gälla ända ner i lagstiftningen. Enligt FSC måste skogsägaren alltid freda fem procent av avverkningsområdet och ytterligare fem procent skall avverkas utan kalytor.

– Man ska också beakta fåglars häckningstider och alltid lämna vissa typer av sällsynt och värdefull skog. FSC-märkningen är inte perfekt utan en kompromiss eftersom den baserar sig på kalhyggesbruk, men det är det bästa alternativet just nu, säger Kunttu.

UPM är Finlands största FSC-certifierade skogsägare och Kunttu tror att fler kommer att följa exemplet.

– Många europeiska uppköpare vill ha FSC-märkt virke och trä. På Åland erbjuder skogsvårdsföreningen automatiskt FSC-certifiering för de som är intresserade. Jag tror att fler kommer att följa deras exempel men än så länge har intresset varit ganska svalt.

Lövskogar i ett varmare klimat

Hur skogarna och virket ska användas finns det många åsikter om. Åtminstone ser man stor potential inom byggnadsindustrin. Trähus är det mest miljövänliga alternativet då man bygger.

Också behovet av cellulosa är fortsättningsvis stort och kommer förmodligen att växa, det gillas inte av miljöorganisationerna men ger bra avkastning.

– Cellulosan ger mest vinst men man måste komma ihåg att det samtidigt sker mycket utveckling så det kan komma helt nya produkter som vi inte ens vet om ännu. Det är intressanta tider vi lever i, säger Danne Mattsson skogskundsansvarig i Salos södra område.

Klimatförändringen ser ut att innebära högre temperaturer i Norden och det har redan påverkat utplanteringen av nya skogar.

– Nu pratar man mer om blandskog, i början av veckan talade vi senast om blandskogens fördelar, säger Mattsson och fortsätter.

– I fjol hade jag en kund som kastade fram att han vill plantera en bokskog, då skulle han vara före sin tid. Om klimatet blir varmare så kunde det vara ett bra alternativ för södra Finland men kanske först om 50 år, vem vet?

Enligt Danne Mattsson finns det flera orsaker till att skogen är så kär för finländarna. Bland annat är ägarstrukturen sådan att många äger en liten bit mark.

– Att det finns så många mindre och större skogsägare gör att det blir en viss gemenskap sinsemellan. Man känner ansvar och anknytning till skogen då, säger han.

75 procent av Finlands yta täcks av skog. Det betyder 4,5 hektar skog per invånare i Finland. Jordbruksmarken breder ut sig på 9 procent av landets yta och endast 6 procent är bebyggd.