Skogspolitik, klimat- och miljöpolitik finns på EU:s agenda och många frågor som har betydelse för skogsägarna i alla medlemsländer kommer att avgöras under nästa EU-period. För Finland, som har en rätt liten representation i parlamentet som har maximalt 751 platser (beroende på antal medlemsländer), är det viktigt att de som representerar Finland har en god insikt i skogspolitik och Finlands skogsbruk.
EU:s skogsstrategi kommer att förnyas under perioden
Parisavtalets mål om att motverka klimatförändringen och FN:s mål för hållbar utveckling driver på processer inom EU som också påverkar skogen och skogspolitiken. Ur finländsk synvinkel är det viktigt att bibehålla skogslagstiftningen som en nationell angelägenhet och det finns goda argument för det. Finlands skogsbruk är hållbart och vi har den största arealen PEFC-certifierad skog i Europa. Själva EU:s grundprincip, subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära som möjligt, stöder den linjen. Men eftersom EU:s skogsstrategi godkändes 2013 och mycket hänt sedan dess finns det ett tryck på att förnya strategin. Samtidigt som strategin måste beakta medlemsländernas egna särdrag, måste också en bättre koordinering göras mellan olika EU-politikområden (miljö, energi, klimat, lantbruk, regionalpolitik och internationellt samarbete) och hur de påverkar skogsfrågor.
EU skall arbeta för att den nuvarande skogsstrategin inom EU förnyas och dess roll stärks. I detta arbete har såväl den nyvalda kommissionen som det nyvalda parlamentet en central roll, och därför behöver vi insatta parlamentariker som förstår skogen och skogsbrukets betydelse.
EU:s biodiversitetsstrategi kommer att utvärderas
40 % av Europas yta täcks av skog, medan Finland täcks till 72 % av skog. Finland har det största andelen skogsmark av sin areal i Europa och ca 60 % av skogarna är i privat ägo. Därför är det mycket viktigt att de privata skogsägarna och deras organisationer får vara med i de olika skedena av denna process.
Det är viktigt för att den största skogsägaren, de privata, skall känna förtroende till evalueringen av strategin och det är framförallt viktigt för att det kunnande som finns hos skogsägarkåren kommer till sin rätta.
EU och klimatpolitiken
För bara ett år sedan diskuterades LULUCF flitigt, och på grund av viktiga insatser från finländska skogskunniga representanter i Europaparlamentet blev resultatet nöjaktigt. Nu arbetar man på vad detta betyder i praktiken och de övergripande räknemetoder man kommit överens om skall tillämpas i praktiken. I det arbetet krävs det insatser av forskare och experter som kan ge sin detaljerade syn, men också av aktiva EU-parlamentariker som garanter för att helheten blir bra och att förståelsen för hur ett hållbart skogsbruk kan bidra (som kollager, kolsänka och genom produkternas substitutinverkan) till klimatpolitiken.
Som skogsägare är det viktigt att följa med EU-valet. Vad vill de olika partierna och kandidaterna med skogen?
