Svensk industri säljer merparten av sina produkter på världsmarknaden och är utsatt för knivskarp global konkurrens. Industrin är fortfarande ryggraden i svensk ekonomi och motsvarar ungefär 23 procent av BNP, konstaterade Mats Kinnwall, chefekonom på Skogsindustrierna, under seminariet Skattereform 2.0 i riksdagen.
– Industrin är inte död som någon sa för några år sedan. En stor del av forskning och innovation sker inom industrin, sa han.
Risk att människor och företag flyttar från Sverige
Mot den bakgrunden är det avgörande med en konkurrenskraftig skattelagstiftning, anser Mats Kinnwall. Högre skattetryck än i omvärlden är direkt skadligt, påpekade han.
– Om svenska skatter på rörliga och värdeskapande skattebaser överstiger de i andra länder finns en risk att människor och företag flyttar från Sverige, sa han.
Enligt Mats Kinnwall finns det en viktig distinktion mellan fiskala skatter som ska vara finansieringskälla för offentliga utgifter, och styrmedel i miljö- och klimatpolitiken.
– Visst, fiskala skatter kan ha miljöeffekter, och miljöskatter kan ge skatteintäkter. Men miljöskatters syfte är att minska den verksamhet som beskattas och därför är de mindre lämpliga som fiskala skatter, sa han.
”Svårare att attrahera utländsk arbetskraft”
Hans resonemang går ut på att ekonomisk tillväxt och ökat välstånd skapas av fler arbetade timmar och ökad produktivitet.
– Hög beskattning av företagande och arbete innebär att incitament till arbete och förkovran minskar, vilket har negativa effekter på båda tillväxtmotorerna, sa han.
– Det blir också svårare att attrahera utländsk arbetskraft och kapital till Sverige. Om vi har högre skatter på arbete och företagande än i omvärlden så innebär det en lägre svensk tillväxtpotential på sikt, fortsatte han.
Svensk industri är i stora delar avancerad och därför i ständigt behov av kompetens och högutbildad personal, enligt Mats Kinnwall. Och kompetensbehovet kommer att öka i takt med digitaliseringen.
– Ur industrins synvinkel är det extremt viktigt att det svenska skattesystemet ger incitament till högre utbildning och fortbildning så att den framtida efterfrågan på ingenjörer och tekniker kan tillgodoses, sa han.
Sverige ligger långt från exportmarknader
Att Sverige ligger långt från de stora exportmarknaderna är en stor konkurrensnackdel, menade Mats Kinnwall. Då funkar det inte med olika miljöskatter som lägger extra börda på konkurrenskraften, utan att det ger positiva klimateffekter, påpekade han.
– När det gäller miljöskattepolitiken så finns det hot och möjligheter. Globala klimatförändringar kräver globala lösningar. Försämras konkurrenskraften för svensk industri förbättras varken miljö eller klimat, sa han och ondgjorde sig över förslag kring kväveoxidskatter, avfallsskatter och kilometerskatter.
Bolagsskatten hett samtalsämne
Utformningen av bolagsskatten var ett hett samtalsämne under seminariet. Jesper Barenfeld, skattechef för Volvokoncernen, förklarade att skatt på arbete och konsumtion står för omkring 90 procent av de totala skatteintäkterna, medan bolagsskatten står för cirka sex procent.
– Ändringar av bolagsskatten har relativt liten statsfinansiell påverkan, men kan verkligen ha stor effekt på företag och företagande, sa han.
Volvo står liksom många andra företag i Sverige inför stora teknikutmaningar. Det handlar om elektrifiering, digitalisering, självkörande fordon och så vidare.
– Det förutsätter stora investeringar och mycket risktagande. Samtidigt verkar vi i en konjunkturkänslig industri, vilket vi inte minst fick erfara förra krisen. Det är viktigt att våra skatter inte motverkar den här typen av industri.
Volvochef utfärdar varning
– En förutsättning är att upprätthålla en strikt nettoprincipbeskattning, där exempelvis förluster som uppstår av risktagande fullt ut kan kvittas mot vinster senare år, så att man säkerställer att beskattning sker när beskattningsförmåga finns, sa han.
Jesper Barenfeld ser en dock en oroande trend.
– Sverige har varit ett föregångsland, men såväl nationellt som internationellt ser vi en trend bort från detta, avslutade han.
