Det finns en värld av mikroorganismer under våra skogar som är oumbärlig för alla träd och växter. Forskare har börjat använda uttrycket ”wood wide web” för detta underjordiska system av svamptrådar som lever i symbios med trädrötterna.
Genom detta system, som egentligen heter mykorrhiza, kan träd ta upp näring samtidigt som de försörjer svamparna med socker.
Men genom systemet kan träden också kommunicera med varandra, till exempel för att varna varandra för skadeinsekter över stora skogsområden.
Skövling förstör
– I princip alla jordens omkring 300 000 växtarter är beroende av mykorrhiza. Man skulle kunna jämföra deras betydelse med mikroorganismerna i våra tarmar, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid SLU.
Men när skogen skövlas förstörs mykorrhizan. Anders Dahlberg har gjort experiment i en tallskog norr om polcirkeln med sitt forskarteam. Där jämförde de svampsamhällen i alltifrån orörda skogar till helt kalhuggna skogsområden.
– Flertalet av de svampar som bildar mykorrhiza missgynnas och blir ovanligare vid avverkning. Skogsbruk är anledningen till att de svamparterna rödlistas, säger han.
Ovanliga arter försvann
Resultaten visade att om en tredjedel av träden sparades, fanns efter tre år mer än 80 procent av mykorrhizasvampen kvar i jorden.
Men om inga träd sparades minskade mängden mykorrhizasvampar med 95 procent. Artrikedomen sjönk dessutom kraftigt och risken ökade för att ovanliga arter försvann helt och hållet.
Miljöorganisationen FSC (Forest Stewardship Council) i Sverige rekommenderar att man sparar 5 procent av träden när man avverkar skog.
Men följer man detta förlorar man ungefär 75 procent av alla mykorrhizaarter, enligt Anders Dahlberg. Sedan tar det i genomsnitt 90 år innan mykorrhizasamhället får en liknande mångfald som innan. Även om en del arter alltså aldrig kommer tillbaka.
Är siffran för låg för hur många träd man borde spara vid kalhyggen?
– Ur naturvårdssynpunkt ja. Det pågår en artutarmning. Men om det resulterar i att mykorrhizasvamparna tillhandahåller träd och växter samma nyttigheter eller inte är mera oklart. Vi tror att detta påverkas, men frågan är hur stor betydelsen är, säger Anders Dahlberg.
Studien publicerades i Journal of Applied Ecology.
