Under de senaste åren har lagren legat på 7–8 miljoner kubikmeter förutom i slutet av 2017 då lagervolymen av massaved var ovanligt låg.
Massavedslagren var 4,3 miljoner kubikmeter fördelat på 2,9 miljoner kubikmeter tall-och barrmassaved, 0,7 miljoner kubikmeter granmassaved och 0,7 miljoner kubikmeter lövmassaved. Jämfört med samma tidpunkt 2017 är det en ökning med totalt 47 procent. Ökningen beror främst på att lagren av tall-/barrmassaved var ovanligt låga i slutet av 2017.
Lagren av barrsågtimmer var 3,0 miljoner kubikmeter. Jämfört med samma tidpunkt året innan är det en ökning med 9 procent. Lagren av barrsågtimmer var i stort sett på samma nivå som 2017 i norra delen av landet (virkesbalansområde 1 och 2) och 26 procent större i södra delen av landet (virkesbalansområde 3 och 4).
Lagren av massaflis var knappt 1,0 miljon kubikmeter, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med 2017.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Resultaten finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas och i Statistiska meddelanden.
Förklaring
Den kubikmeter som avses är m3f ub, fast kubikmeter utan bark
Virkesbalansområde 1: Västernorrlands-, Västerbottens-, Norrbottens och Jämtlands län (exkl. Härjedalens kommun)
Virkesbalansområde 2: Stockholms-, Uppsala, Gotlands-, Västmanlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län samt Härjedalens kommun
Virkesbalansområde 3: Västra Götalands- (exkl. Ale, Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Lilla Edet, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås och Ulricehamn kommun), Värmlands- och Örebro län samt Habo och Mullsjö kommun
Virkesbalansområde 4: Södermanlands-, Östergötlands-, Jönköpings- (exkl. Habo och Mullsjö kommun), Kronobergs-, Kalmars-, Blekinge, Skånes- och Hallands län samt kommunerna Ale, Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Lilla Edet, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås Borås och Ulricehamn.
