EU säger ja till aktivt skogsbruk

Nu har EU förhandlat färdigt om LULUCF – regelverket för hur medlemsländerna ska bokföra utsläpp och upptag av koldioxid vid skogsbruk och annan markanvändning.

– EU har glädjande nog ställt sig positiva till ett aktivt skogsbruk. Det öppnar för att medlemsländerna ska kunna fortsätta använda skogen till att ersätta fossil energi och material så länge som avverkningen hålls inom ramen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. För Sveriges del innebär det att vi borde kunna följa Skogsstyrelsens beräkningar från 2015 utan att det rapporteras som utsläpp. I praktiken innebär det en ökning med cirka 10 miljoner kubikmeter per år från dagens nivå, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Det har varit en krokig väg genom förhandlingarna. Ett tag såg det ut som att en ökad användning av skog skulle rapporteras som utsläpp, även om ökningen låg inom den hållbara nivån. EU-kommissionen föreslog också att den skulle ha rätt att gå in och räkna om ett lands referensnivåer. För att nämna ett par exempel. Tack vare insatser från inte minst svenska parlamentariker och förhandlare så har EU nu landat i en lösning som bygger på skogens framtida möjligheter och som stärker medlemsländernas rätt när det gäller beräkningarna.

– I Sverige har vi målmedvetet arbetat med att bygga upp vårt skogskapital. Nu kan vårt hållbara skogsbruk bidra till att Sverige når sina klimatmål och blir ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Samtidigt kan vi fortsätta bidra till klimatet på global nivå. 80 procent av våra träbaserade produkter exporteras. De bidrar därigenom till att världen kan fasa ut fossila material och gå över till förnybara, säger Mårten Larsson.

En av knäckfrågorna att komma överens om var om EU skulle begränsa dagens skogsavverkning utifrån hur mycket skog ett land har avverkat historiskt.

– En begränsning utifrån historisk intensitet hade lett till en ökad import av träbaserade produkter från länder utanför EU. Vi är för frihandel, men det här hade kunnat ge en ökad import från länder med ett mindre hållbart skogsbruk än det vi har i Sverige och Europa. Det var en avgörande insikt som slutligen tog skruv hos de mer tveksamma politikerna, säger Mårten Larsson.

I slutöverenskommelsen finns också en begränsad kompensationsmekanism som kan tas till om avverkningen går över referensnivån som medel under perioden 2021-2030. För Sveriges del motsvarar det ungefär en halv årsavverkning under 10-årsperioden.

– Skulle vi få en stor storm så blir kompensationsmekanismen viktig. Vi kan då ta vara på virket utan att det rapporteras som utsläpp, säger Mårten Larsson.