Naturskyddsföreningen: Marknaden riskerar bli grundlurad av skogsbruket

Treindustrien ber bestillerne etterspørre dokumentasjon på bestandighet ved kjøp av brannbehandlet trekledning
27. september 2019
– Rovdyrpolitikken begrenser skogen som klimatiltak
27. september 2019

Naturskyddsföreningen: Marknaden riskerar bli grundlurad av skogsbruket

Medvetna konsumenter vill vara säkra på att de köper produkter som tillverkats i ett hållbart skogsbruk.

Men den största certifieringen, FSC, har stora brister och det certifierade skogsbruket håller i många fall inte vad det lovar. Det menar Naturskyddsföreningens Malin Sahlin som granskat hur skogsbrukscertifieringen fungerar i praktiken i över tio års tid.

– Det är allvarligt läge.

Så beskriver Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen, hur det står till i de svenska skogarna.

– Vi har dels ett läge där den biologiska mångfalden är trängd. Det visar den långa listan rödlistade och hotade skogslevande arter vars existens är helt beroende av att deras livsmiljöer bevaras. Istället dokumenterar vi dessvärre ofta att de avverkas, berättar hon.

De positiva tendenserna som ofta framhålls i debatten tycker hon behöver nyanseras och sättas i ett naturvårdsbiologiskt perspektiv.

– Som exempel kan nämnas ökningen av ”gammal skog”. Sedan 90-talet har arealen ”gammal skog” ökat med cirka 4 procent, samtidigt har arealen skog med en ålder över 120 år minskat med 21,1 procent sedan 1920-talet. Den blygsamma ökning som har skett är ett mått på åldern på de dominerande träden i skogsbestånden. Det säger dock ingenting om skogens verkliga ålder, hur länge det funnits skog med obruten koninuitet, om den uppkommit naturligt, om den har några naturvärden eller om det finns någon spridning i ålder bland träden eller dess art- och variationsrikedom. Att en viss andel träd uppnått en viss medelålder ger alltså inte särskilt mycket vägledning om dess betydelse för biologisk mångfald, säger Malin Sahlin och fortsätter.

– När det gäller ökningarna av död ved och arealen äldre lövrik skog så har dessa två viktiga indikatorerna ökat från ett extremt lågt utgångsläge. Detta innebär att ökningarna får ett stort procentuellt genomslag i statistiken, men ur ett biologiskt och ekologiskt perspektiv är dessa ökningar endast marginella. Det går helt enkelt alldeles för långsamt framåt.

Att det planteras två träd för varje som avverkas, skapar inte en hållbar skog eller ett hållbart skogsbruk. I praktiken får vi istället tätare skogar med färre arter, berättar Malin Sahlin

I den här situationen säger sig certifieringen Forest Stewardship Council (FSC) vara en garanti för ett hållbart skogsbruk. Så att man som konsument och återförsäljare kan vara säker på att det till exempel inte är någon värdefull skog som avverkats för att bli pappret du håller i eller brädorna du bygger med.

– Det är en grav missuppfattning. FSC är ingen garanti för att skogsbruket skulle vara hållbart. Inte ens FSC själva kallar det för ”hållbart skogsbruk”, de använder termen ”ansvarsfullt skogsbruk”, säger Malin Sahlin som i tio års tid jobbat med att granska hur FSC fungerar i praktiken, bland annat genom att skicka in klagomål på överträdelser.

Naturskyddsföreningen var drivande i arbetet med att ta fram den första svenska standarden för certifiering enligt FSC,.

– Det är olyckligt att man byggde upp hela standarden runt hyggen som allenarådande metod istället för ett mycket mer diversifierat skogsbruk, men det är såklart lätt att vara efterklok. FSC-standarden går förvisso längre än lagkraven, men tolkningsutrymmet rörande många av FSCs miljöregler är för stort. Reglerna att inte avverka nyckelbiotoper och lämna träd med öppna brandljud (spår av skogsbränder) är i princip de enda miljöreglerna i standarden som inte går att tolka på annat sätt än att nyckelbiotoper och brandljudsträd inte får avverkas. I övrigt behövs en rad förbättringar och förtydliganden. De största problemen ser vi i tillämpningen av reglerna och själva klagomålsprocessen. Det är där det brister och så har det varit länge. Det finns enormt mycket dokumenterat genom åren.

FSC anser sig vara transparenta och uppmanar andra att engagera sig och skicka in klagomål. Men systemet som certifieringen är upplagt kring gör det väldigt svårt för allmänheten att lämna synpunkter, driva ärenden och klagomål. Malin Sahlin berättar om frågor som blivit obesvarade i många år och otillräcklig hjälp från såväl FSC som certifierare vid tolkningsfrågor rörande standarden.

– Det är jättesvårt att engagera sig och jättelätt för företag att förkasta klagomål. Sveaskog svarar till exempel ofta: ”vi gör en annan bedömning”, punkt. Men de berättar inte hur denna bedömning görs, vilket gör det svårt för en engagerad medborgare att veta hur, eller om, denne kan ta ärendet vidare inom ramen för certifieringen.

Många som granskar skogsbruket enligt FSC är ideellt arbetande naturvänner. Malin Sahlin frågar sig vem som har tid att lära sig den här snåriga djungeln av regler. Naturskyddsföreningen har förvisso tagit fram en handledning för att göra det enklare, men att det ska behövas tycker hon är beklagligt och ännu mer beklagligt är att det är just ideella krafter som ofta tvingas stå för granskningen.

Varför valde Naturskyddsföreningen att lämna FSC?

– Under så himla många år har vi pekat på i stort sett samma brister i skogsbrukets utförande, men inget hände. Det har självfallet skett vissa förbättringar i vissa fall, men i det stora hela dokumenteras fortfarande samma brister mot samma regler i skogsbruket som vi påtalat i åratal. Efter att vi lämnade FSC 2010 intensifierade vi vårt arbete med klagomålsprocesser. I början handlade det om väldigt många olika regler som vi tog upp till klagomål, till exempel hänsyn till död ved, rödlistade arter, körskador med mera. Vi har landat i att det snarare handlar om övergripande problem som bristande kompetens eller bristande rutiner för naturvärdesbedömningar vid avverkningsplaneringar. Idag upprättas långtifrån så många klagomål som vi dokumenterar brister. Vi väljer istället ut några, tydliga fall som vi driver enligt klagomålsprocessen. Vår förhoppning är att de fall vi driver på sikt kommer innebära en uppstramning av systemet för klagomål så att det blir enklare för allmänheten att engagera sig i FSC.

Är inte FSC bättre än inget?

– Vi är inte emot marknadsstyrda incitament. Det kan vara ett bra komplement till lagstiftning, men då behöver systemet också fungera. Från politiskt håll harcertifieringen blivit ett argument för att skogsbruket tar ett stort ansvar, men då måste certifieringens regler följas. Reglerna som finns idag är inte dåliga, men vi ser att efterlevnaden brister. FSC har därmed stora trovärdighetsproblem. Samma bolag kan begå samma misstag år efter år och ändå få fortsätta sälja sitt virke med FSC-certifieringen. Marknaden blir då grundlurad. Vilken marknad vill köpa produkter från livsmiljöer för rödlistade och hotade arter? Det vill ingen. Många vill köpa FSC-märkta varor, men den trallen du bygger till din veranda av kan ha sitt ursprung från en nyckelbiotop eftersom systemet inte alltid fångar upp regelbrotten. Utan ideell naturvård hade ett stort antal nyckelbiotoper avverkats och sålts som FSC-certifierat virke, och då granskar vi endast en bråkdel av alla årliga avverkningsanmälningar som görs i naturskogar.

Vad skulle kunna få er att åter vara med igen?

– När vi lämnade FSC så var det en enhällig stämma som röstade för ett utträde, ett beslut som applåderades. Om vi ska återgå till arbetet inom FSC är inget vi kan fatta beslut om utan att förankra med föreningen., men för att det ska ske måste antagligen standarden, implementeringen av den samt klagomålsprocessen förbättras påtagligt.

– Vi försökte påverka FSC inifrån,, fortsätter Malin Sahlin. Vi har valt att nu lägga vårt fokus på att granska systemet och vi tror att vi i nuläget påverkar mer utifrån med våra fältgranskningar och klagomål.

Finns det något man kan göra som privatperson?

– Man kan inte förvänta sig att privatpersoner orkar sätta sig in i det här, men ett sätt är att engagera sig i miljöorganisationer som jobbar med frågan. För vanliga konsumenter är det svårt. Man kan köpa återvunnet papper i den mån det går och köpa begagnat istället för nytt. Men det går ju inte alltid. Ibland måste man köpa nytt. Vi kan inte heller lägga bördan på slutkonsumeten.

Vad kan stora inköpare av virke och skogsprodukter göra?

– Till exempel Ikea har satt som mål att de enbart ska ha FSC-certifierat eller återvunnet trä i sina produkter, men de kan inte bara nöja sig med det. De måste vara medvetna om att FSC-certifierat virke från Sverige mycket väl kan komma från områden med mycket höga naturvärden. De måste väcka orosförfrågan, säga ifrån och kräva att det producerats på ett hållbart sätt. Slutkonsumenterna förväntar sig det.

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se.

Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!